Nu finns Baby blues i nyutgåva, för er som vill läsa del 1 om Sarah, Karl och Nils.
Går att beställa här till exempel.

Nu finns Baby blues i nyutgåva, för er som vill läsa del 1 om Sarah, Karl och Nils.
Går att beställa här till exempel.

Ibland blir man upptagen med annat, både psykiskt och fysiskt. Återuppstår i en månad präglad av rosa band på kappor och jackor, till och med på tröjan på den unge försäljaren i sportaffären, bless you. Man, kvinna, bror, syster, dotter, son: alla känner någon som drabbats av bröstcancer. Var inte det här utspelet det mest svårbegripliga på länge?
”Man kan minska sin risk att dö i bröstcancer. Men det handlar inte om att klämma sig själv på brösten med jämna mellanrum, utan om att dricka mindre alkohol, motionera, undvika långvarig behandling med hormonersättning och gå på mammografi.” Det skriver DN:s vetenskapsjournalist under rubriken Analys.
Vad är poängen med att uppmana kvinnor att sluta undersöka sina bröst? Det är snabbt, kostnadsfritt och en undersökning som kan utföras i hemmet. Och det handlar faktiskt om att klämma sig själv på brösten. Två mig närstående, en yngre och en äldre kvinna, upptäckte själva sin bröstcancer. Den yngre skulle ha givit sjukdomen ett möjligen ointagligt försprång om hon väntat tills kallelsen till mammografi damp ner i brevlådan, den äldre var för gammal för att ens bli kallad. Ingen av dem skulle ha haft någon hjälp av att lägga om sina kost- och motionsvanor, som för den delen redan var alldeles utmärkta och anticancerogena enligt råden i artikeln.
Tänk för guds skull efter vems råd du är beredd att följa.

Det finns folk som säger att det inte är FRA-lagar och liknande som utgör det stora hotet mot den personliga integriteten utan att vi som enskilda kommer att övervaka varandra allt intensivare via smygtagna mobilkamerabilder och –filmer samt slarvigt, eller inte alls, igensopade spår av konversationer i datorer och sms.
Första gången jag på allvar la märke till gmails sponsrade länkar var när jag ett antal gånger i rad blev tipsad om att Åsa Waldau, mer känd som Kristi Brud, hade kommit ut med en ny skiva. Erbjudandet förvånade mig eftersom det visade sig att länkarna som kom upp baserades på innehållet i den egna mailkorrespondensen. Vi läser naturligtvis inte era mail, vi bara skannar igenom texten, förklarade gmail lugnande. Vid den tiden bosatt på andra sidan jordklotet hade jag inte uppslukats av Knutbydramat, kunde knappt minnas att jag hade mailat om detta alls och hade svårt att förstå relevansen mellan mig och musikupplevelsen som var till salu. Jag drog slutsatsen att det räckte att skriva till en Åsa för att jag också skulle taggas som intresserad köpare av det mesta som andra med detta namn saluförde.
Så småningom dök fler överraskningar upp. Mailen från en vän ackompanjeras alltid av annonser för Lån utan säkerhet. När en annan skriver visar sig varje gång annonser om Bröstförstoring. Orderbekräftelsen från en fotofirma åtföljdes av ett erbjudande om att Investera i teak eller att köpa Jutesäckar med mjuk kola. Sambandet där är lite oklart. Å andra sidan åtföljdes ett mail med påminnelse om att det var dags för föräldramöte med annons om Byggarpaket med sting. Vilken text är det egentligen som gmail skannar av? Vems dator slinker de in i? Allra mest förvånad blev jag när en glad pensionärs rader gav upphov till en annons om Kurser i poledance. Men det säger naturligtvis mer om mig än om pensionären.
Måndagkväll i en kommunal simhall någonstans i Stockholm. Tanter i baddräkter med kupa. Glada ungar som varit på simskola. Kö till duscharna. Ångpustar från bastun. Den sövande doften av klor. Mitt i tvagningsrummet bland alla nakna människor står en vuxen kvinna och klär på sig plagg efter plagg. Iklädd läderstövlar.
Det fanns en tid då jag med viss trovärdighet kunde klappa i händerna och samla in mina barn, äska tystnad och meddela att det här med scouterna vore nog lärorikt och trevligt för er. Er, alltså.
Häromkvällen var det åter dags att rassla fram en påse grillkol. Tändvätska på. ”Låt dra i några minuter”. Fantastiskt vad det sprakade och knastrade när elden tog fart för att strax därpå dö. Ny tändvätska. Nytt försök. Samma scenario. Ny tändvätska, iturivna delar av tom hushållspappersrulle nedpetade bland kolen, nytt försök. En lam eld, en ljum glödbädd, kött som tvekande antog beige hudton. Samtidigt inomhus, fyra meter därifrån: en munter brasa, tänd av en närstående trettonåring, börjar lida mot sitt slut, glöden är perfekt.
- Seriöst, mamma….?
En sopskyffel i plåt, fullastad med perfekt glödande kol pytsas ner i utegrillen. Aldrig har en kolbasz blivit mer välgrillad.

Samtidigt, i en annan galax, där ordet genusperspektiv inte letat sig in i ordböckerna.

”Om jag skulle säga att bara flickor får lära sig att räkna och bara pojkar får lära sig att läsa skulle ingen gå med på det. Men vi ser inte den uppdelning vi hela tiden utsätter barnen för på grund av deras kön. Vi sitter fast i idéerna om hur män, kvinnor, flickor och pojkar ska vara. Vi lär flickor och pojkar olika saker vilket gör att de får olika förmågor och sedan ska de ut i livet och konkurrera på samma villkor”, säger Marie Tomičic i Svd. Tillsammans med Kristina Henkel har hon skrivit boken ”Ge ditt barn 100 möjligheter i stället för 2 – om genusfällor och genuskrux i vardagen”. Läs artikeln här och ta upp en diskussion på stranden med grannen på filten bredvid. Högtryck över Svealand.
Sanglier är franska och betyder vildsvin om jag minns saken rätt. En god vän kom hem ifrån en sommar som aupair i Frankrike med en handfull glosor i bagaget som upprepades i de märkligaste sammanhang. Bland dessa ord fanns förutom sanglier, även poêle- stekpanna – och facteur – brevbärare. De första två kom sig av ett idogt läsande om Asterix och Obelix, den senare av en enorm längtan efter brev hemifrån. ”Ne boude pas” flög också genom luften åtföljt av vissa krampaktiga axelryckningar.
Nu har det siktats vildsvin i grannskapet på landet, igår syntes ett tiotal i backen närmast oss, under dagen gick de omkring i grannens trädgård. Om allt fortsätter i den här takten har vi dem gungandes i hammocken under morgondagen. Stalltipset från välunderrättade källor är att ”hoppa upp på något” om man hamnar i ett ”trängt läge”. Svinen kan nämligen inte hoppa. Jag ska aldrig mer tala illa om åkgräsklippare. De har väl alltid betraktats som helt naturliga fordon att använda när man ska hämta tidningen?

Infarten till Coop Forum i Nynäshamn